VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

Denna studie handlar om en omfattande vetenskaplig genomgång av kratom, med fokus på dess farmakologi, användningsområden, säkerhetsprofil och potentiella terapeutiska effekter. Rapporten diskuterar både de positiva och negativa aspekterna av kratom, inklusive dess potential att lindra smärta, stödja mental hälsa och hjälpa vid opioidavvänjning, samtidigt som den belyser behovet av ytterligare forskning för att fullt ut förstå dess långsiktiga effekter och risker.
En undersökning från Johns Hopkins Medicine, publicerad i februari 2020, analyserade svar från över 2 700 självrapporterande kratom-användare. Resultaten indikerar att kratom kan ha terapeutiska effekter med en relativt låg risk för missbruk eller skada, särskilt jämfört med receptbelagda opioider. Forskarna betonar behovet av ytterligare forskning och reglering snarare än ett totalförbud mot kratomförsäljning.
Denna studie sammanfattar den senaste forskningen om kratom och dess användning, med fokus på dess kemiska sammansättning, farmakologiska effekter och potentiella terapeutiska fördelar. Rapporten lyfter fram hur kratom kan användas för att hantera smärta, förbättra humör och stödja opioidavvänjning, samtidigt som den diskuterar dess låga beroendepotential jämfört med traditionella opioider. Studien betonar behovet av ytterligare forskning för att säkerställa en säker och ansvarsfull användning.
Artikeln jämför de respiratoriska effekterna av mitragynin och oxykodon hos råttor. Resultaten visar att oxykodon orsakar dosrelaterad andningsdepression och allvarlig sedering, medan mitragynin inte visade några betydande livshotande effekter, även vid mycket höga doser. Studien bekräftar att mitragynin, som är en partiell µ-opioidreceptoragonist, inte aktiverar den β-arrestin-pathway som orsakar andningsdepression. Slutsatsen är att mitragynin är betydligt säkrare än oxykodon vid liknande dosnivåer
Tredjeårsstudenter i farmaci genomförde en "åtta-faktorsanalys" av kratom (Mitragyna speciosa) för att utvärdera om det bör regleras som en kontrollerad substans. Studien visade att kratom har låg potential för överdos och missbruk jämfört med andra ämnen och att en klassificering som schedule-I i Wisconsin inte är motiverad. En sådan reglering skulle skada folkhälsan och hindra viktig forskning om växtens terapeutiska och toxiska egenskaper.
Dr. Giroir, assisterande sekreterare vid HHS, rekommenderar att DEA inte klassificerar kratom som en Schedule-I substans. Han betonar att det finns otillräckliga bevis för att motivera en sådan klassificering och att ett förbud kan leda till negativa folkhälsoeffekter, inklusive ökad användning av farligare opioider. Han förespråkar istället ytterligare forskning om kratoms säkerhet och terapeutiska potential.
Världshälsoorganisationens rapport om kratom från den 44:e expertkommittén för drogberoende (ECDD) fastslår att det för närvarande inte finns tillräckliga bevis för att rekommendera en internationell kontroll av kratom. Rapporten analyserar kratoms användning, farmakologi och potentiella risker, och lyfter fram att dess beroendepotential och skadlighet är lägre än för många kontrollerade substanser. Kommittén uppmuntrar vidare forskning för att bättre förstå dess säkerhet, terapeutiska potential och effekter på folkhälsan
Sammanfattning av WHO:S rapport från den 44:e expertkommittén för drogberoende (ECDD). Rapporten konstaterar att det för närvarande inte finns tillräckliga vetenskapliga bevis för att rekommendera en internationell kontroll av kratom. Kommittén lyfter fram behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå substansernas säkerhet, terapeutiska potential och deras påverkan på folkhälsan.
Artikeln undersöker nio fall av förgiftning kopplade till "Krypton", en blandning av kratom och O-desmethyltramadol, en aktiv metabolit av tramadol. Analyser visade att O-desmethyltramadol förekom i betydligt högre koncentrationer än mitragynin, och inga spår av tramadol upptäcktes. Studien konkluderar att det är tillsatsen av O-desmethyltramadol som orsakat dödsfallen, inte mitragynin från kratom


Artikeln undersöker kratom och dess alkaloiders missbrukspotential baserat på åtta faktorer enligt amerikanska narkotikalagen. Den uppdaterar tidigare forskning med över 100 nya studier sedan 2018. Resultaten tyder på att kratom har lägre missbrukspotential än opioider och erbjuder hälsovinster, exempelvis för smärtlindring och behandling av substansberoende. En narkotikaklassificering anses kunna skada folkhälsan och hindra forskning. Istället föreslås reglering för att minska risker relaterade till kontaminering och felaktig marknadsföring.
Studien jämför fall av kratomexponering i Thailand och USA mellan 2010–2017. Resultaten visar att samtidig användning av andra substanser är vanligare i Thailand, medan allvarligare medicinska utfall som IVA-intag och dödsfall är vanligare i USA. Skillnaderna kan bero på variationer i produktinnehåll, användningsmönster och genetiska faktorer. Studien rekommenderar ytterligare forskning för att bättre förstå krafter bakom dessa skillnader.
Studien undersöker om regelbunden användning av kratom är kopplad till EKG-avvikelser. Jämförelser mellan 100 kratom-användare och 100 kontrollpersoner visade ingen signifikant skillnad i EKG-avvikelser, förutom högre förekomst av sinus-takykardi hos kratom-användare. Dagligt intag av mitragynin, den aktiva substansen i kratom, var i genomsnitt 434 mg, vilket kan öka risken för gränsvärden för QTc-intervall men inte förlängda QTc-intervall. Forskningen föreslår att kontrollerade studier behövs för att bekräfta dessa resultat
Studien undersöker missbrukspotentialen hos mitragynin, en aktiv substans i kratom, genom självadministrationstester på råttor. Resultaten visar att mitragynin inte självadministreras i samma omfattning som heroin eller metamfetamin, vilket tyder på låg missbrukspotential. Mitragynin minskade också råttors heroinkonsumtion utan att påverka metamfetaminintag, vilket indikerar möjligheter för behandling av opioidberoende. Fler studier rekommenderas för att utforska dess terapeutiska potential och säkerhet.
Artikeln undersöker potentialen hos alkaloider från kratomväxten som behandling för alkoholberoende (AUD). Prekliniska studier visar att alkaloider som mitragynin och dess derivat kan minska alkoholintag och abstinenssymptom genom att påverka δ-opioidreceptorn. Dessa ämnen har också färre biverkningar jämfört med traditionella opioider. Forskning föreslår att kratomalkaloider kan vara ett lovande komplement till befintliga AUD-behandlingar, men fler studier krävs för att förstå deras säkerhet och effektivitet.
Studien undersöker missbrukspotential och terapeutiska egenskaper hos mitragynin (MG) och 7-hydroxymitragynin (7-HMG), två alkaloider från kratom. Resultaten visar att MG inte självadministreras och kan minska morfinintag, vilket tyder på låg missbrukspotential och möjlig användning vid behandling av opioidberoende. Däremot har 7-HMG hög missbrukspotential och kan öka intag av andra opioider. Studien rekommenderar vidare forskning för att förstå deras mekanismer och terapeutiska möjligheter.
Studien undersöker sambandet mellan användning av kratom och förekomsten av metabolt syndrom (MetS) i Thailand. Resultaten visar att kratomanvändare har en lägre prevalens av MetS (11,9 %) jämfört med icke-användare (21,6 %). Kratom var kopplat till mindre midjeomfång, lägre triglycerider och högre HDL-nivåer, vilket indikerar en potentiell skyddande effekt. Studien påpekar dock att resultaten inte kan fastställa orsakssamband och rekommenderar mer forskning.
Studien baseras på en onlineundersökning med 8049 kratomanvändare i USA och undersöker deras självrapporterade hälsotillstånd, smärtnivåer och demografiska faktorer. Resultaten visar att många använder kratom för att hantera kronisk smärta, mental ohälsa eller drogberoende, med rapporterade förbättringar i dessa tillstånd. Användare rapporterade även bättre hälsa vid behandling av psykiska tillstånd än somatiska. Studien påpekar behovet av mer forskning om säkerhet och effektivitet samt rekommenderar dialog mellan vårdgivare och patienter.
Studien undersöker farmakokinetiken för kratomalkaloider hos friska vuxna efter en låg dos (2 g) av en standardiserad kratomprodukt som te. Resultaten visar att 3S-alkaloider som mitragynin absorberas snabbare men elimineras långsammare än 3R-alkaloider som speciociliatin. Studien identifierar skillnader i distribution, metabolism och halveringstid mellan alkaloidtyperna. Detta ger en grund för vidare forskning om kratoms säkerhet och effekter.
Artikeln jämför säkerheten hos kratom med andra substanser som opioider, alkohol och koffein. Kratom har färre rapporterade incidenter hos giftinformationscentraler och lägre dödsfall än opioider och alkohol. Dess beroendepotential är lägre, jämförbar med koffein, och relaterade hälsorisker är mindre allvarliga. Majoriteten av dödsfall kopplade till kratom involverar samtidig användning av andra substanser. Studien förespråkar balanserad hälsopolitik baserad på kratoms lägre riskprofil.
Studien undersöker om långvarig konsumtion av kratomdekokt påverkar hjärnans struktur hos regelbundna användare. Jämförelser mellan sju kratomanvändare och sju kontrollpersoner visade inga signifikanta skillnader i hjärnvolymer eller diffusionstensorvärden för olika områden, såsom hippocampus, amygdala och kortikala lober. Resultaten antyder att regelbunden kratomkonsumtion i traditionella miljöer inte leder till mätbara hjärnförändringar, men fler studier med större urval rekommenderas för att bekräfta fynden.
Denna artikel sammanfattar aktuell forskning om farmakologin för kratom och dess alkaloider, särskilt mitragynin. Forskningen visar på kratoms potential för smärtlindring och behandling av opioidberoende, samtidigt som dess mildare abstinenssymtom lyfts fram. Samtidigt undersöks möjliga biverkningar, inklusive hjärt- och kärltoxicitet, och interaktioner med enzymer och receptorer. Artikeln betonar behovet av fler studier och utbildning för vårdgivare för att främja en balanserad syn på kratom som en komplex växt med medicinsk potential.
Studien undersöker effekten av att tillsätta pulver från kratomblad (Mitragyna speciosa) i kosten för getter. Resultaten visar att kratomtillskott förbättrar köttkvalitet genom att öka mängden oleinsyra, protein och vissa muskelområden utan att påverka djurens vikt eller tillväxt negativt. Minskat fettinnehåll och bättre fettprofil i köttet indikerar förbättrad näringskvalitet. Studien föreslår att kratomblad kan användas som ett alternativt fodertillskott för små idisslare.
Studien undersöker de hematologiska och biokemiska effekterna av långvarig kratomkonsumtion hos användare i Malaysia. Resultaten visar att trots små skillnader i parametrar som HDL, LDL och bilirubin, var alla värden inom normala referensintervall. Studien drar slutsatsen att traditionell och långvarig användning av kratomte inte är skadlig eller toxisk, men ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka potentiella långtidseffekter.
Studien analyserar erfarenheter från 161 kratomanvändare baserade på självrapporter från Erowid.org. Resultaten visar att positiva upplevelser inkluderar smärtlindring, avslappning, ökad energi och sociabilitet. Negativa effekter som illamående, yrsel och kräkningar rapporterades av vissa, medan abstinenssymptom beskrevs som milda jämfört med opioider. Flera användare rapporterade framgångsrik användning av kratom för att ersätta beroendeframkallande substanser. Studien framhåller behovet av mer forskning för att förstå kratoms risker och terapeutiska potential.
FDA:s studie undersökte säkerhet och tolerans för kratom vid olika doser med totalt 40 deltagare. Doserna varierade från 1 g till 12 g torkat kratomblad, vilket inkluderade nivåer tre till fyra gånger högre än genomsnittsanvändning i USA. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, och även vid högsta doser tolererades kratom väl. Studien indikerar att kratom är säkert vid kontrollerad användning, men betonar behovet av fortsatt forskning.
En undersökning av 8049 kratomanvändare i USA visar att de flesta använder kratom för att behandla smärta (68 %) och psykiska besvär som ångest och depression (66 %). Användningen är vanligast bland medelålders och medelinkomsttagare. Positiva effekter inkluderar minskad smärta och bättre humör, medan negativa effekter som illamående och förstoppning är dosberoende. Endast 0,65 % rapporterade allvarliga biverkningar, vilket tyder på låg hälsorisk vid kontrollerad användning.
Artikeln undersöker kratoms farmakologi, användningstrender, potentiella fördelar och hälsorisker. Kratom används ofta för självbehandling av smärta, ångest och drogberoende men är associerat med potentiella biverkningar som leverpåverkan, hjärtproblem och beroendeutveckling. Forskningen pekar på behovet av kliniska studier för att bättre förstå dess effekter och säkerhet. Författarna rekommenderar försiktighet vid terapeutisk användning och uppmärksamhet på möjliga läkemedelsinteraktioner.
Studien undersöker effekterna av kratomte-baserade produkter jämfört med andra kratomprodukter. Kratomte innehöll lägre nivåer av mitragynin, vilket resulterade i mildare farmakologiska effekter och färre rapporterade biverkningar än koncentrerade produkter. Användare av kratomte rapporterade bättre övergripande hälsa men lägre effektivitet för att behandla smärta eller beroendeproblem. Resultaten tyder på att kratomte kan vara en säkrare form av konsumtion med mindre risk för negativa effekter.
Studien undersöker hur COVID-19-pandemin påverkat kratomanvändning och tillgänglighet. En onlineundersökning och analys av sociala medier visar att användningsmönster förblev oförändrade, men yngre användare rapporterade svårigheter att få tag på kratom. Sociala medier avslöjade oro för leveransproblem, rationering och en viss ökning av användning för att hantera pandemirelaterad stress. Studien betonar behovet av reglering för att säkerställa produktkvalitet och minska risker.
En internationell undersökning med över 7000 deltagare visar att kratom ofta används för att hantera kronisk smärta, ångest och abstinensbesvär vid drogberoende. Majoriteten av användarna rapporterade förbättrad hälsa och minskad smärta, särskilt vid måttliga doser. Vanliga biverkningar inkluderade illamående och magproblem, främst vid högre doser. Studien rekommenderar mer forskning för att förstå kratoms terapeutiska potential och säkerhet, särskilt vid självmedicinering och substitutionsterapier.
En internationell studie baserad på 4945 kratomanvändare undersökte kopplingar mellan användning av kratom och psykiatriska tillstånd som ADHD, PTSD, depression och ångest. Resultaten visar att användare ofta rapporterade minskad ångest, depression och smärta efter kratombruk. Många använde också kratom tillsammans med andra substanser som cannabis och bensodiazepiner. Studien betonar behovet av ytterligare forskning om kratoms roll i behandling av psykiatriska tillstånd och dess säkerhetsprofil.
Artikeln sammanfattar hälsorisker och potentiella fördelar med kratombruk, både ensamt och tillsammans med andra substanser. Den diskuterar rapporterade negativa effekter som hjärtproblem, gastrointestinala och neurologiska besvär samt beroende- och abstinenssymptom. Samtidigt nämns positiva effekter som smärtlindring och hjälp vid opioidberoende. Artikeln efterlyser mer forskning och ökad medvetenhet inom vården för att bättre förstå och hantera de risker och fördelar som är kopplade till kratombruk.
Studien jämför dödsrisk mellan kratom och opioider och finner att risken för överdosdöd är över 1000 gånger högre för opioider. Kratom är kopplat till få dödsfall, ofta i kombination med andra substanser som fentanyl eller alkohol. Eftersom kratom saknar de livshotande andningsdepressionseffekterna som opioider har, betraktas dess riskprofil som betydligt mildare. Studien efterlyser reglering för att säkerställa produktkvalitet och minska risker för användare.
Studien undersöker toxiciteten och farmakologin hos kratom och dess alkaloider, mitragynin och 7-hydroxymitragynin, med hjälp av nematoden Caenorhabditis elegans som en modell för mänsklig exponering. Resultaten visar att kratom inte orsakar signifikant toxicitet vid doser motsvarande mänsklig konsumtion. Vid höga koncentrationer påverkade vissa kratomextrakt rörelse och reproduktion, särskilt för vatten- och metanolextrakt av White Borneo. Studien indikerar att kratom troligen inte verkar genom opioida signalvägar och rekommenderar vidare forskning för att bättre förstå dess biologiska effekter.
Studien undersöker om olika kratomprodukter (röda, gröna och vita sorter) ger olika farmakologiska effekter. Resultaten visar att användarnas upplevelser av dessa produkter stämmer överens med marknadsföringsbeskrivningar, exempelvis att vita sorter är stimulerande och röda avslappnande. Däremot visade analyser av alkaloidinnehåll inga signifikanta skillnader mellan sorterna, vilket tyder på att skillnaderna kan bero på placeboeffekter eller andra faktorer som minor alkaloider och terpeninnehåll. Forskning rekommenderas för att klargöra dessa mekanismer.
Artikeln beskriver hur användningen av kratom i Sydostasien har förändrats över tid. Traditionellt har kratom använts för att lindra smärta, öka arbetsförmåga och som ett socialt inslag vid ceremonier. Nya trender inkluderar användning för att hantera abstinens från opioider i landsbygdsområden och som en del av "kratomcocktails" i urbana miljöer, vilket kan leda till missbruk och hälsorisker. Artikeln efterlyser mer forskning för att bättre förstå de medicinska och sociala effekterna av kratom.
Rapporten från International Kratom Association argumenterar mot att kratom ska klassas som en beroendeframkallande eller farlig substans. Den pekar på vetenskapliga studier som visar låg missbrukspotential och milda abstinenssymptom jämfört med opioider. Rapporten varnar för att en narkotikaklassificering kan leda till en oreglerad svart marknad och hindra forskning, samt att kratom erbjuder potential för behandling av smärta och opioidberoende. Rekommendationen är att reglera produkten istället för att kriminalisera den.
Artikeln granskar potentialen för kratom som antidepressiv och antipsykotisk behandling. Forskning visar att mitragynin, den huvudsakliga alkaloiden i kratom, påverkar dopamin- och serotoninreceptorer på ett sätt som kan lindra depression, ångest och psykos. Djurforsök indikerar att mitragynin minskar depressiva symtom utan de allvarliga biverkningar som associeras med traditionella läkemedel. Studien föreslår fortsatt forskning för att utforska kratoms mekanismer och potential som en säker och effektiv behandling för psykiatriska tillstånd.
Artikeln ger en översikt över kratom och dess användning inom smärtbehandling. Den lyfter fram farmakologiska aspekter och potentiella risker, inklusive beroende, leverskador och interaktioner med andra läkemedel. Trots att kratom kan lindra smärta genom sin verkan på opioidreceptorer, finns inga evidensbaserade rekommendationer för dess användning som analgetikum. Författarna betonar vikten av att informera patienter om riskerna och efterlyser fler kliniska studier för att bedöma säkerhet och effektivitet.
Studien undersöker hur långvarigt kratomanvändande påverkar dopamintransportörer (DAT) i hjärnan genom SPECT-CT-bildteknik. Resultaten visar att kratomberoende är kopplat till minskad DAT-aktivitet i striatum, vilket kan likna effekter av andra opioider som heroin. Detta kan påverka dopaminrelaterade funktioner som belöning och motorik. Studien understryker behovet av mer forskning för att bättre förstå mekanismerna bakom dessa förändringar och deras långsiktiga konsekvenser.
Artikeln ger en översikt över kratom, dess användning och risker. Kratom har traditionellt använts för smärtlindring, opioidavvänjning och energiboost, men saknar godkänd medicinsk användning i Nya Zeeland. Bevis för effektivitet är begränsade, medan biverkningar som beroende, levertoxicitet och interaktioner med andra läkemedel är dokumenterade. Dåliga produktkvaliteter kan orsaka föroreningar och hälsorisker. Studien rekommenderar ytterligare forskning för att förstå dess säkerhet och terapeutiska potential.
Denna systematiska översikt undersöker sambandet mellan kratomanvändning och mental hälsa. Resultaten visar att kratom kan användas som en skadebegränsande metod, särskilt för att ersätta opioider och lindra abstinensbesvär. Låga doser förbättrar energi och humör, medan högre doser har lugnande effekter. Biverkningar inkluderar mild abstinens och i sällsynta fall psykos. Studien betonar behovet av rigorös forskning för att förstå både fördelar och risker med kratom, särskilt för mental hälsa och långsiktig användning.
Artikeln undersöker användning, beroendepotential och juridisk status för kratom (Mitragyna speciosa). Den lyfter fram att kratom har traditionellt använts i Sydostasien för att lindra smärta och bekämpa trötthet. Vid låga doser ger kratom stimulerande effekter, medan högre doser har lugnande och opioidliknande effekter. Det finns bevis för att kratom kan hjälpa vid behandling av opioidberoende, men dess beroendepotential ökar med högre doser. Artikeln efterlyser mer forskning om kratoms farmakologi och långsiktiga effekter.
Artikeln diskuterar de terapeutiska möjligheterna och säkerhetsriskerna med kratom (Mitragyna speciosa) och dess huvudalkaloid mitragynin. Den lyfter fram kratom som ett potentiellt alternativ för smärtlindring och behandling av opioidberoende, med lägre risk för andningsdepression jämfört med opioider. Artikeln betonar dock säkerhetsutmaningar, såsom avsaknad av standardisering, potentiella biverkningar och missbruk. Författarna efterlyser reglering och ytterligare forskning för att förstå och balansera fördelar och risker med kratom.
Artikeln ger en omfattande översikt över kratom, dess farmakologi, användning och risker. Den beskriver hur kratom kan fungera som ett alternativ till opioider för smärtlindring och behandling av beroende, men belyser också risker som beroendepotential och toxicitet, särskilt vid okontrollerad användning. Kratom innehåller flera alkaloider, inklusive mitragynin och 7-hydroxymitragynin, som påverkar opioidreceptorer men med en annorlunda mekanism jämfört med traditionella opioider. Artikeln rekommenderar reglering och vidare forskning för att balansera dess terapeutiska potential med säkerhetsrisker.
Artikeln ger en omfattande översikt över kratomets farmakologi, dess medicinska potential och risker. Kratoms aktiva alkaloider, mitragynin och 7-hydroxymitragynin, verkar på opioidreceptorer med färre biverkningar som andningsdepression jämfört med traditionella opioider. Vid låga doser har kratom stimulerande effekter, medan högre doser ger smärtlindring och lugnande effekter. Forskning visar också kopplingar till serotonin- och dopaminreceptorer, vilket kan förklara dess komplexa effekter. Författarna betonar behovet av ytterligare forskning för att utnyttja dess terapeutiska möjligheter samtidigt som säkerhetsrisker hanteras.
Artikeln granskar mitragynins potential som en terapi för opioidberoende. Mitragynin verkar som en partiell agonist vid mu-opioidreceptorer och har visat sig lindra abstinenssymptom och minska opioidberoende i prekliniska studier. Dess säkerhetsprofil är fördelaktig jämfört med traditionella opioider, med färre biverkningar som andningsdepression. Studien betonar behovet av kliniska prövningar för att bekräfta dess effektivitet och säkerhet som en alternativ behandling för opioidberoende.
Studien analyserar användarmönster och demografiska faktorer för kratomanvändning i USA baserat på en onlineundersökning med 8049 deltagare. Resultaten visar regionala skillnader i användning, där södra och mellersta USA har högre användning för smärtlindring och opioidavvänjning än nordöstra regionen. Utbildningsnivå och kön påverkade användningssyften, med kvinnor som oftare använde kratom för smärtlindring. Studien betonar behovet av mer forskning för att förstå regionala och demografiska skillnader i kratomanvändning.
Artikeln beskriver en ny lagstiftningsmodell i Tjeckien för psykomodulerande substanser, som kratom, med låg hälsorisk. Modellen syftar till att fylla gapet mellan oreglerad tillgänglighet och total förbudspolitik. Lagen kräver strikt kontroll över marknadsföring, försäljning och distribution, med särskilda regler för skydd av sårbara grupper och säkerhet. Den framhåller fördelar som minskning av svarta marknader och hälsorisker, samtidigt som den utmanar FN:s förbudsriktlinjer för psykoaktiva substanser.
Artikeln granskar receptorselektiviteten och den terapeutiska potentialen hos kratom och dess alkaloider för behandling av beroendesjukdomar, särskilt opioidberoende. Forskning visar att mitragynin, en av huvudalkaloiderna, verkar som en partiell agonist vid opioidreceptorer och kan minska abstinenssymptom utan att orsaka andningsdepression eller hög beroendepotential. Artikeln betonar behovet av kliniska studier för att validera kratoms säkerhet och effektivitet som en alternativ behandling för beroendeproblem.
Rapporten jämför förekomst, allvarlighet och symptom på substansanvändningsstörningar (SUD) för olika substanser, inklusive kratom, heroin, metamfetamin och alkohol. Kratom har en betydligt lägre riskprofil jämfört med heroin och opioider, med endast 30 % av användarna som utvecklar SUD, varav de flesta fall är milda. Symptom på kratomberoende är huvudsakligen fysiska och involverar sällan allvarlig social påverkan. Rapporten föreslår att kratom kan användas som ett verktyg för att minska skador vid substansbruk och betonar behovet av balanserad hälsopolitik och fortsatt forskning.
FDA:s pilotstudie undersökte säkerhet och tolerans för kratom i stigande doser (1-12 g) hos friska vuxna med erfarenhet av rekreationella droger. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, och kratom tolererades väl, med endast mild illamående och kräkningar vid vissa doser. Studien använde en väldefinierad kratomprodukt med kontrollerade alkaloidnivåer, men resultaten kanske inte är representativa för kommersiellt tillgängliga produkter. Fler studier krävs för att utvärdera säkerhet och potentiell risk för missbruk.
Artikeln ger en omfattande översikt över kratomets medicinska kemi och neurofarmakologi. Huvudalkaloiderna, mitragynin och 7-hydroxymitragynin, är partiella agonister vid mu-opioidreceptorer och kan ge smärtlindring med färre biverkningar, såsom andningsdepression, jämfört med klassiska opioider. Kratom visar också effekter på serotonerga och dopaminerga system, vilket bidrar till dess komplexa farmakologiska profil. Studien lyfter fram kratomets potential inom medicin, men betonar behovet av ytterligare forskning för att förstå dess säkerhet och terapeutiska möjligheter fullt ut.
Denna artikel jämför traditionella och moderna användningar av kratom i Sydostasien och västvärlden. Traditionellt har kratom använts för att lindra smärta, öka fysisk uthållighet och behandla milda sjukdomar i Sydostasien, där allvarliga biverkningar sällan rapporteras. I väst används kratom alltmer som ett alternativ för smärtlindring och opioidavvänjning, men rapporter om toxicitet och dödsfall är vanligare, ofta kopplade till kombination med andra substanser. Studien betonar behovet av reglering och forskning för att förstå skillnaderna och hantera säkerhetsutmaningarna.
Denna systematiska översikt analyserar riskerna för överdos med kratom och inkluderar data från fallrapporter, toxikologiska studier och djurförsök. Resultaten visar att dödsfall oftast är kopplade till samtidig användning av andra substanser, som opioider och bensodiazepiner. Djurstudier indikerar att höga doser av kratom kan orsaka kramper, rastlöshet och andningsdepression, men traditionella konsumtionsmetoder som te gör det svårt att överdosera. Studien betonar vikten av reglering och medvetenhet för att minimera riskerna.
© 2025 Alla rättigheter förbehållna.
Svenska Kratomföreningen
Kontakt@kratomforeningen.se
Made on
Tilda